(Publicerat 2013-03-13) – PDF
Den nyreviderade årsredovisningen för räkenskapsåret 20120101-20121231 har häromveckan tillställts Stiftelsens donatorer. Första delen av detta nyhetsbrev utgörs av förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Den andra delen har rubriken Det moderna lärjungaskapets innebörd. Och dessutom innehåller nyhetsbrevet en länk till en recension av Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I.
I. Förvaltningsberättelse
Stiftelsen Tibetanens Bokfonds trettioandra verksamhetsår är nu till ända. Årets stora glädjeämne var att Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I publicerades 19 oktober. Boken trycktes i 1500 exemplar. I och med denna publicering har lite drygt 4/5 av den sammanlagda text som finns i Alice A. Baileys böcker utgivits på svenska.
Ur arbetssynpunkt har året varit ovanligt gott. Flitigt arbete har gjort det till det bästa året sedan 1996. Nästa utgivningsprojekt är Lärjungaskap i den nya tidsåldern – II. Det är svårt att redan nu spekulera om ett möjligt utgivningsår. Många oförutsebara faktorer påverkar arbetsomständigheterna i synnerhet för en av medlemmarna i översättargruppen. Men någonstans i intervallet 4-6 år av kvarstående arbete verkar rimligt. Men skulle det visa sig vara möjligt att ge ut boken tidigare så kommer det förstås att ske. Beslut har dessutom redan fattats om vilken bok som därefter skall utges. Det blir The Externalisation of the Hierarchy. Beslut om utgivningsordningen när det gäller de kvarvarande böckerna The Soul and its Mechanism, The Light of the Soul och The Labours of Hercules fattas senare.
Om man bortser från nyförsäljningen av Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I ligger försäljningen under året kvar på den låga nivå som etablerats under de föregående två åren. Det är svårt att ana någon större förändring till det bättre. Bokläsande är kanske inte en vana i utdöende, men de digitala mediernas olika attraktioner gör inte läsning av vad som ter sig som svårbegriplig och kanske också ”gammal” esoterik till förstahandsvalet för särskilt många rastlösa nutidsmänniskor. En tanke som anmäler sig i sammanhanget är om en mer markerad närvaro på olika digitala plattformar, inklusive s.k. e-böcker, möjligen skulle förändra situationen. Hanterandet av denna fråga har dock uppskjutits med hänvisning till att det i nuvarande läge är viktigast att arbeta med översättning så att projektet kan slutföras inom inte allt för många år.
När det gäller Stiftelsens ekonomi så var året klart bättre än tidigare. Ordningen är återställd så till vida att årets intäkter översteg omkostnaderna. Huvudförklaringen är den ökade försäljning som alltid blir resultatet av en nyutgivning. Och förhoppningsvis kommer även nästa års ekonomi att präglas av detta. Donationerna har minskat något under året, men är fortsatt generösa. En omständighet som inte bara är en källa till glädje utan också skänker förvissning om att projektets långsiktiga möjligheter är ljusa. I sammanhanget bör även de fortsatt generösa gåvorna till det mycket långsiktigt tänkta skolprojektet nämnas. Dessa gåvor har som tidigare omedelbart slussats vidare. Och skolgruppen har med stor tacksamhet för givmildheten kunnat oavkortat använda pengarna i pågående stora byggprojekt.
II. Det moderna lärjungaskapets innebörd
Lärjungaskap är en term som riskerar vara omgiven av missförstånd i vår tid. Oavsett om man hör till de äldre generationer, som fortfarande fått ta del av en tämligen grundlig undervisning i kristendom under sina skolår, eller inte, så associerar de flesta begreppet till Jesus och hans lärjungar. En del kanske också tänker på indiska yogier eller andra österlänningar – eller för den delen västerländska efterhärmare – som samlar personer kring sig som sittande i plågsam lotusställning ser med devot blick upp till mästaren. Men oavsett hur associationerna går så är begreppet i allmänhet laddat med gammaldags andlighet och underdånighet. Och att lärjungaskap därför bara är av intresse för personer som är så intresserade av sin andliga utveckling att de är beredda att ge upp sig själva i trohet mot en mästare.
Tankar som gör att personer som inte är insatta i Tibetanens tankevärld kan tro att en bok med titeln Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I trots betoningen på den nya tidsåldern ändå mest uttrycker en speciell blandning av andlig och världsfrånvänd självupptagenhet och gammaldags och krävande mästarsvassande.
Men inget kunde vara mera felaktigt. Lärjungaskapet är en integrerad del i den andliga utvecklingspsykologiska vision som Tibetanen målar upp. Och det betyder att lärjungaskapet kommer upp på den inre dagordningen först när själen börjar få ett mer markant inflytande. Under många inkarnationer är människan självupptagen och inriktad på att bygga upp det Tibetanen kallar personligheten, den realitet som i många andra psykologiska tankesystem kallas egot. Under denna långvariga utvecklingsfas finns inget lärjungaskap i den mening som Tibetanen åsyftar även om personen ifråga skulle vara medlem i en sekt kretsande kring en förment mästare eller ägna sig åt något annat uttryck för personlig andlig ambition och strävan.
Det är alltså först när själsmedvetandet gör sig rejält påmint, och därmed i grunden skakar om det över liven etablerade personlighetsmedvetandets syn på tillvaron och dess syfte och mening. Själen är alla människors första mästare. När dess ton börjar göra sig hörd så börjar den inre förvandling som sakta men säkert förändrar individen från att vara styrd av självupptagen och självglorifierande ambition till att bli en gruppmedveten tjänare av sina medmänniskor.
Själen är i motsats till personligheten ingen posör. När personligheten nått ganska långt i sin utveckling ikläder den sig gärna andliga fjädrar, berömmer sig om andliga gärningar och talar vackert om kärlek. Men drivkraften är ändå självglorifierande ambition. Längtan efter anseende, makt och pengar. Själens energi underhåller ingen sådan strävan. Själen spelar t.ex. aldrig spelet ”jag är andligare än du”. Själen bara är. Och den är definitivt inte självupptagen på det sätt som personligheten ofrånkomligen är. Själen är gruppmedveten. Och det är denna gruppmedvetenhet som är nyckeln till en förståelse av vad lärjungaskap är och hur det uttrycker sig.
Enkelt uttryckt handlar lärjungaskapet i sina första stadier om att man som individ försöker gå själens ärenden. Att man lyssnar på själens röst och omsätter dess mer eller mindre tydligt uppfattade uppmaningar i praktisk handling. Lärjungaskap handlar inte om idylliskt drömmande om kommande inre andliga upplevelser och tillstånd eller om kommande andliga bedrifter. Lärjungaskap handlar alltså inte om andlig längtan och inte heller om att försöka övervinna egna dåliga egenskaper (sådant bör i stort sett vara avklarat) utan om praktiskt arbete här och nu som vägleds och inspireras av själen. Lärjungaskap handlar om att ta praktiskt ansvar för det arbete som själen ser som det rätta i de omständigheter där man befinner sig som person.
Om mottagligheten för den gruppmedvetna själen är tillräckligt klar förstår alltså lärjungen vilken arena som är hans eller hennes rätta arena och också vilken räckvidd som är rätt avpassad efter den egna förmågan. Och om lydnaden mot själen och dess subtilt framviskade påbud präglas av trofast, praktisk uthållighet så blir framstegen på lärjungaskapets väg fasta och optimalt snabba. Lärjungens inflytelsesfär växer då successivt och uppdragets karaktär blir tydligare i hans eller hennes inre.
En originell del av Tibetanens syn på lärjungaskapet är att det finns lärjungar som är omedvetna om sin status. Bakgrunden till denna föreställning är framförallt idén om att de mästare som Tibetanen talar om i allmänhet existerar på den nivå som är själens egen. Att det alltså handlar om ej inkarnerade personer som finns och är kontaktbara på de inre planen. Och ett lärjungaskap i förhållande till en dylik inre mästare kan alltså enligt Tibetanen finnas, men samtidigt vara omedvetet för lärjungen ifråga.
Tibetanen understryker att detta omedvetna lärjungaskap kan vara och ofta är ett skydd. Att dessa personer kan (under den inre mästarens inspiration) bli intensivt självförglömmande och gå helt upp i ett pragmatiskt men ändå kraftfullt praktiskt arbete för själens värden på det ena eller andra mänskliga livsområdet. Fördelen med deras hjärnomedvetenhet om den inre mästaren är att de helt enkelt slipper att fundera över olika andliga eller esoteriska teorier om verklighetens natur och sin egen roll. De bara arbetar med det som de vet är viktigt och som de också vet är deras uppgift. Men vetandet är inte insvept i andliga teorier som skulle kunna väcka känslor av upphöjdhet och märkvärdighet. Känslor som definitivt skulle försvaga kraften i det själsstyrda praktiska arbetet.
Oavsett hur tydlig medvetenheten om den inre mästarens existens är så upprättas enligt Tibetanen inte kontakten med denne mästare med någon större tydlighet och täthet förrän behov av detta ådagalagts genom lärjungens i praktisk verksamhet omsatta trohet mot sin egen själ. Den inre mästaren sysslar alltså inte med att rekrytera lärjungar, utan man måste som lärjunge själv öppna de portar som man vill passera. Och medlet är och förblir praktiskt arbete för själens värden.
Detta betyder att Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I är en bok som ger ovärderliga inblickar i det moderna lärjungaskapets innebörd. Detta lärjungaskap är definitivt inte en aspekt av en andlighet för dess egen skull, och som därför skulle kunna beskrivs som ett slags flyktväg från en grov och förfärlig verklighet, utan det lärjungaskap som Tibetanen lyfter fram utgår från visionen om människan som en i grunden andlig varelse som är begåvad med förmågan att göra praktisk verklighet av denna sin andliga essens. Boken är helt enkelt en guldgruva för alla som vill beträda och göra framsteg på lärjungaskapets väg som en väg till ett kollektivt förverkligande i vår jordiska verklighet av den andliga mognad som vi ytterst sett är utrustade med av vår skapare.
III. En recension av Lärjungaskap i den nya tidsåldern – I
Förlaget är inte bortskämt med recensioner av sina böcker. Men i bloggvärlden har vår senaste utgivning nu fått sin första recension genom Mikael Matthis försorg. Recensionen har rubriken En unik bok om själslig gruppträning i den nya tiden. Den kan läsas i sin helhet här.